Vinet Chenin Blanc är en typisk grön druva från Sydafrika. Även om den finns i andra delar av världen med är den väldigt förknippat med Afrikas sydspets. Detta vin har ett gulaktigt utseende och en tydlig smörighet i doften. Nästan rökig vilket säkert kommer från hur brända faten vinet lagrats på varit. Finner även lite äpple
Portugal och vita viner. Då brukar det betyda Alvarinho som druvsort om man ser till mina vinköp. Denna gång från producenten Anselmo Mendes som smått blivit en synonym med druvan Alvarinho. Detta vin, Alvarinho Contacto, producerar man omkring 60 000 flaskor av. Dock ingen aning hur många av dessa som hamnar i vårt avlånga land.
Nej, nu har han nog spårat ut tänker nog någon. Rosé och mousserande i kombination. Inte hans vanligaste vinval. Helt korrekt. I min Betyg-2 utbildning fick jag lära mig att en av de första druvorna i Chile var País. En druva som många producenter ratat och rivit upp för odling av andra druvsorter. Dock inte den legendariska Miguel Torres.
Muscat är inte en druva som inte särskilt ofta återfinns i de glas jag dricker. Dels är den inte bland de mest odlade eller framförallt mest marknadsförda. Däremot är druvan populär i franska Alsace där den tillhör en av regionen fyra stora (ädla). Vinet jag drack denna gång var inköpt nere i Europa och finns därmed troligen
Oj. Ryckte nästan tillbaka efter närmat mig glaset med näsan. Här snackar vi parfym. Känner man till druvan Gewurztraminer förstår man parfymreferensen. Jag brukar le när Alf Tumble ställer frågan ”Chanel nr. 5 eller Gewurztramine?” till sina gäster i sin podcast Dela en flaska. Detta vin var precis en sådan parfymbomb. Vinet är har en
Det är inte ofta man får ett glas vin serverat utan att veta vad det är för vin. Men när det händer är det alltid roligt. När detektiven i en får börja leta efter ledtrådar. Är det rött, som detta vin, brukar jag börja finna vägledning i färgen. Eftersom det var tunt och transparent i
Första kurstillfället i måndags bjöd inte bara på de vita viner som jag tidigare skrivit om i veckan utan även ett gäng röda motsvarigheter. Först ut var denna pinot noir från nya zeeländska producenten Saint Clair. En producent som jag uppskattar främst för deras vita viner. Har besökt vingården för några år sedan och sedan
Viner från de förenta staterna i Amerika och jag brukar inte gå hand i hand på romantiska promenader. Snarare att blänger vi på varandra och går skilda vägar om vi råkar mötas. Självklart finns det undantag som denna helt fantastiska pinot noir från Calera. Dock var denna flaska från producenten Bonterra i Kalifornien ett typisk
I paketet av varuprover var detta den sista flaskan jag provade. Ett vin från Frankrike. Från producenten Cave de Tain. En producent som är egentligen ett kooperativ av 370 vinodlare. Ungefär som Dagernova jag skrivit om tidigare. Motvilligt måste jag erkänna att detta var nog det minst attraktiva av de tre viner som jag fick
Redan när jag bodde på Nya Zeeland och var betydligt mer okunnig än vad jag är idag så hade jag en inte alltför positiv inställning till Stoneleighs klassiska sauvignon blancs. Kommer mig till minnes en rundresa bland vinproducenter i Marlborough där vi stannade till på Stoneleighs. Huset var påkostat och turisterna många. Vilket var stor
